Geologiska museet

grundades 1971 av Tunabygdens geologiska förening

Etikett: metaller

Geologi i vår vardag – del 7: Vanliga malmmineral

Med bara ett par dagar kvar till julafton kommer nu det sista inlägget för 2023 (blev färdigt senare än tänkt men så går det när man är en perfektionist). I alla fall, nu när ni har koll på några av våra vanligaste metaller och vad vi använder de till tänkte vi idag fokusera på vilka mineral dessa metaller sitter i och främst utvinns ur, samt var i världen det finns större fyndigheter.

De metaller och dess mineral vi kommer prata om idag är järn, aluminium, zink, bly, koppar, guld, silver och titan. De flesta av dessa metaller utvinns ur flera olika mineral men några av dem kan även hittas i sin gedigna form, alltså sin rena grundämnesform, som till exempel gediget guld som endast består av grundämnet Au.

Vi kommer prata mer exklusivt om Sveriges metallfyndigheter i ett senare inlägg, idag ligger fokus mer på hur det ser ut runt om i världen. Men med det sagt så kommer vi så klart även nämna vilka av metallerna som bryts även i Sverige!

Jag har försökt hålla det så kortfattat som möjligt, men det var svårt för det här är ett väldigt intressant ämne för mig personligen som jobbar med metaller och malmer varje dag. Hur några av dessa malmmineral vi nämner i detta inlägg och hur dess malmfyndigheter bildas kommer vi ta upp senare i serien, annars hade detta inlägg blivit alldeles för långt. Mer ingående mineralogisk fakta om de enskilda malmmineralen kommer också senare i serien. Idag får ni istället kort och snabb fakta om vilka mineral varje metall kan vara bundet i och vart de kan hittas runtom i världen och som en bonus får ni fina bildexempel på de olika mineralen som nämns.

Jag har försökt hitta så fina och häftiga mineralexemplar som möjligt för att visa hur vackra och spektakulära mineral kan vara. Helt ofattbart vad vår planet kan åstadkomma med hjälp av olika temperaturer, tryck och grundämnen på drift i berggrunden!

Oftast hittar man dock dessa mineral i massiv form, det vill säga, de enskilda mineralen är sammanväxta och svåra att urskilja, kristallformer är väldigt sällsynta för vissa av dessa malmmineral. Vi kommer visa er mer vanliga, typiska exempel på hur dessa ser ut senare i serien, men idag ville jag ge er lite ögongodis så här precis innan jul. Så, låt oss börja!

Järnrika mineral

Det finns ett flertal olika järnmalmsmineral men de allra viktigaste är hematit och magnetit, båda är så kallade järnoxider där järnet är bundet till syre. Hematit består av ungefär 70% järn medan magnetit består av mellan 60% och 70% järn.

Järnmalmer bryts på flera ställen runt om i världen. Stora fyndigheter av hematit finns i Australien, USA och Brasilien medan större fyndigheter av magnetit finns i Kiruna i norra Sverige, i Kanada och Ryssland. Sverige stod år 2022 för hela 93% av EU:s järnmalmsproduktion!

Vänster: magnetit på epidot, klinoklor och andraditgranat från Afghanistan, foto: Louis Verschuren. Höger: hematit och kalcit från Sydafrika, foto: Rob Lavinsky & irocks.com

Aluminiumrika mineral

Den primära malmen för aluminium är bauxit, nästan all aluminium som producerats har utvunnits ur bauxit. Bauxit är inget mineral utan en speciell jordart som bildas på jordens yta i tropiskt klimat. Bauxit består av en blandning av bland annat olika aluminiumrika mineral, lermineral, kvarts och järnoxider så som hematit och magnetit. Exempel på de aluminiumrika mineralen är gibbsit, böhmit och diaspor.

Bauxit finns i stora mängder på flera ställen runt om i världen och de länder som bröt mest år 2017 inkluderar: Australien, Kina, Brasilien, Indien och Guinea.

Vänster: gibbsit från Norge, foto: Enrico Bonasina. Mitten: diaspor från Norge, foto: OT. Ljostad. Höger: böhmit från Norge, foto: OT. Ljostad.

Zinkrika mineral

Zink hittas bundet i ett flertal mineral men de vanligaste zinkmineralen inkluderar zinkblände, smithsonit och hemimorfit. Zinkblände hittas ofta tillsammans med det blyrika mineralet blyglans. Falu gruva är typlokal för gahnit, ett annat zinkmineral, som också kallas för zinkspinell. Med typlokal menas platsen där mineralet hittades för första gången.

Zinkmalmer hittas i flera länder runt om i världen, med stora fyndigheter i bland annat Kina, Kanada, Peru, Polen och Australien. Sverige har också flera zinkfyndigheter och står idag för ca. 33% av EU:s produktion.

Från vänster: zinkblände på dolomit och kvarts, från Schweiz; smithsonit från Mexiko, foto: C. Pareja; hemimorfit från Kina, foto: Rob Lavinsky & irocks.com; gahnit från USA, foto: 2020 Harold Moritz.

Blyrika mineral

Blyglans är det allra vanligaste mineralet för utvinning av bly. Andra blymineral inkluderar cerrusit, anglesit och pyromorfit där pyromorfit är den minst vanliga av de tre. Blyglans är vanligt att hitta tillsammans med andra malmmineral så som zinkblände och kopparkis. Ofta innehåller blyglans också små mängder silver.

Blymalmer hittas lite varstans runt om i världen. De länder med störst produktion är Australien, USA, Kina och Peru. Blymalm bryts också i flera gruvor i Sverige som står för ca. 39% av EU:s produktion.

Från vänster: blyglans från USA, foto: Verrier.Frédéric; cerrusit från USA, foto: Rob Lavinsky & irocks.com; anglesit från Slovenien, foto: Igor Dolinar; pyromorfit från Spanien, foto: Rob Lavinsky & irocks.com.

Kopparrika mineral

Koppar påträffas oftast i berggrunden bundet till ett flertal olika kopparmineral. Kopparkis, bornit och tetraedrit är några av de mer vanliga mineralen som koppar utvinns ur. Men koppar kan också påträffas i gedigen form, alltså som ett rent grundämne.

Koppar finns på ett flertal olika platser runt om i världen men de länder som producerar mest koppar i dagsläget är Chile, Peru och USA. I Sverige bryts koppar i flera gruvor och står för ca. 11% av EU:s produktion.

Vänster: gedigen koppar från Australien, foto: D. Mylius. Mitten: kopparkis och tetraedrit på kalcit från Rumänien, foto: Quebul Fine Minerals. Höger: bornit från Kazakstan.

Guldrika mineral

Ädelmetallen guld är vanligt att hitta i sin gedigna form, då guld gärna inte reagerar med andra grundämnen och bildar kemiska föreningar, det vill säga andra mineral. Guld kan dock bilda en legering tillsammans med silver och kallas då för elektrum. Guld kan också hittas inuti andra mineral där mineralet i fråga växt runt guldet och omslutit det. Vanliga mineral som guld hittas tillsammans med är kvarts och sulfider så som svavelkis, kopparkis, arsenikkis, blyglans och zinkblände.

De största guldproducerande länderna i världen inkluderar Kina, Ryssland och Australien. Det finns även guldfyndigheter i Sverige; synligt, gediget guld bryts i bland annat Björkdalsgruvan strax utanför Skellefteå. I Garpenbergsgruvan utanför Hedemora bryts istället guld som en så kallad biprodukt, guldet hänger med i brytningen av de övriga metallerna och finns i för liten mängd för att kunna ses med blotta ögat. Sverige står för ca. 25% av EU:s guldproduktion.

Vänster: gediget guld från UK, foto: Van King. Höger: elektrum från Norge, foto: Öivind Thoresen.

Silverrika mineral

Silver är liksom guld en ädelmetall, men jämfört med guld finns silver i större mängder i berggrunden. Däremot är det inte lika vanligt att hitta silver i sin mer rena och gedigna form; silvret är istället oftast bundet i olika silvermineral vilka i sin tur hittas i malmer tillsammans med andra malmmineral rika på bly, koppar, zink och guld. Vanliga silvermineral inkluderar akantit och pyrargyrit.

Länder som är stora silverproducenter inkluderar bland annat Mexiko, Peru, Kina och Ryssland. I Sverige bryts silver i några få gruvor och står för ca. 20% av EU:s produktion.

Vänster: akantit från Tyskland, foto: Gerhard Niceus. Mitten: gediget silver på arsenik från Tyskland, foto: Tony Peterson. Höger: pyrargyrit på kalcit från Italien, foto: Italo Campostrini.

Titanrika mineral

Titan är det 9:e vanligaste grundämnet i berggrunden och förekommer endast bundet i olika mineral. De två vanligaste titanmineralen är ilmenit och rutil. Perovskit är ett annat titanmineral men jämfört med ilmenit och rutil så är det mer ovanligt. Dock så kan det vara ett potentiellt malmmineral för titan i framtiden på grund av dess höga titaninnehåll.

Australien och Sydafrika är stora producenter av ilmenit och rutil medan stora fyndigheter av perovskit finns i Ryssland, Kanada och Norge. Ingen produktion av titan finns i nuläget inom Sverige eller EU, men kända mineraliseringar finns i bland annat Småland, Hälsingland och Lappland.

Vänster: ilmenit från Tyskland, foto: Christof Schäfer. Mitten: rutil från Brasilien, foto: Tony Peterson. Höger: perovskit från Tyskland, foto: Fred Kruijen.

Sammanfattning

Så för att sammanfatta. Järn bryts ur järnmalm där magnetit och hematit är de vanligaste malmmineralen och Sverige står för nästan hela EU:s produktion av järn. Titan är det 9:e vanligaste grundämnet i berggrunden men ingen produktion av titan finns idag inom EU. Aluminium utvinns ur en jordart som heter bauxit där aluminiumet sitter bundet i flera olika mineral. Varken järn, titan eller aluminium hittas i sin rena form utan sitter främst bundet i olika malmmineral som kallas för oxider, det vill säga mineral där metallerna är bundna till syre. Zink, bly, koppar, silver och guld hittas ofta tillsammans i så kallade sulfidmalmer och alla utom guld hittas främst bundet i olika malmmineral där metallerna är bundna till svavel. Koppar och silver kan också hittas och brytas i sin rena form men är inte lika vanligt. Guld bryts främst i sin rena form i olika guldgruvor men bryts också ofta som en biprodukt ur olika sulfidmalmer tillsammans med zink, bly, koppar och silver. Och som ni kanske märker så står Sverige för en ganska stor del av hela EU:s produktion av dessa metaller!

Alla referenser jag använt mig av hittar ni längst ner i inlägget som vanligt. Alla fantastiska bilder på malmmineralen har jag hittat på www.mindat.org, en väldigt bra och informativ sida väl värd ett besök om ni vill se på vackra mineralexemplar från runtom i världen och lära er mer om vart de hittas och hur olika ett och samma mineral kan se ut!

God Jul & Gott Nytt År

Detta var då det sista inlägget ur serien Geologi för alla för i år, vi hoppas att ni tyckt om den och haft värde av den så här långt. Vi är tillbaka nästa år och fortsätter då med delserien ’Geologi i vår vardag’ som vi nu är mer än halvvägs igenom. Nästa inlägg kommer handla om kritiska metaller och sällsynta jordartsmetaller, det vill säga metaller som vi behöver i dagens moderna samhälle och som vi behöver för att kunna utveckla vår teknik och bli mer miljövänliga och energieffektiva.

Men tills dess önskar jag och styrelsen er läsare en riktigt god jul och gott nytt år! Vi ses igen 2024 med ännu mer intressant fakta och nya delserier. Geologiska risker, vad man kan jobba med som geolog och ett av mina favoritämnen: Jordens uppbyggnad, är bara några ämnen vi kommer dyka ner i!

Tack för i år och på återseende!

//Linda Sääv, vice ordförande Tunabygdens geologiska förening

Referenser

SGU – Mineralnäring och samhälle

SGU – Svensk gruvnäring

Iron (Fe) Ore | Minerals, Occurrence » Geology Science

Bauxite: The principal ore of aluminum. (geology.com)

https://geologyscience.com/ore-minerals/zinc-ore/

Lead (Pb) Ore | Properties, Minerals, Formation, Deposits (geologyscience.com)

https://geologyscience.com/ore-minerals/copper-cu-ore/

Allt du behöver veta om guld (sokungen.com)

Gold : Mineral | Properties, Formation, Mining, Occurrence, Uses (geologyscience.com)

https://mandalayresources.com/operations/bjorkdal-mine/

https://www.bonnierfakta.se/bocker/151054/bonniers-naturguider-bergarter-och-mineral/

Silver (Ag) Ore | Minerals, Formation, Occurrence, Deposits (geologyscience.com)

https://geologyscience.com/minerals/silver/

Titanium (Ti) Ore | Minerals, Formation, Occurrence, Deposits (geologyscience.com)

https://www.sgu.se/mineralnaring/kritiska-ravaror/titan/

Geologi i vår vardag – del 5: Metaller och människan

Hej och välkommen tillbaka till Geologi för alla.

Vi har nu kommit halvvägs i vår första delserie om geologi i vår vardag och hittills har vi fokuserat mer på industrimineral. Vi har velat ge er en uppfattning om att vi använder geologiskt material till så många fler saker än bara vår moderna teknologi. Och att det inte bara är metaller vi bryter och använder oss av utan en hel uppsjö av mineral, bergarter och jordarter. Men metaller och vad de använts till under människans livstid är vad vi ska börja prata om idag.

Av de 118 grundämnen som finns i periodiska systemet är ungefär 95 av dem metaller och åtminstone 69 av dem är vanliga i modern elektronik. Metaller finns i all elektronik och teknologi som vi använder för att bland annat kommunicera med varandra (t.ex. mobiltelefoner), transportera oss (t.ex. bilar) och underhålla oss (t.ex. TV). De finns också i alla maskiner och verktyg som tillverkar alla saker vi använder oss av. Och sen finns de i elledningar vilket förser våra hem med el, ljus och värme. Med andra ord, alla bekvämligheter som du tar för givet idag, skulle försvinna utan metaller och vi skulle vara tillbaka på stenåldern.

Innan vi går in mer på metaller i vår moderna teknologi vill vi först ge er en liten inblick över hur metaller har format människans utveckling. Användning av metaller har inte bara bidragit till bättre redskap och jaktvapen som förbättrade människans chanser till överlevnad. Metaller möjliggjorde även att människan under årtusenden kunde uppfinna mer och mer avancerade saker allt eftersom deras kunskap om metaller och hur man utvann dem på bästa sätt växte.

Metallers historia

Metaller har använts av människan i ungefär 9000 år. De vi använt oss av längst är guld och koppar och på den tiden tillverkades främst smycken och enklare redskap av dessa metaller. Guldet och kopparn de använde sig av hittades i gedigen form, det vill säga, metallerna satt inte i ett annat mineral utan påträffades i ren form. Det skulle dröja ca 3000 år innan människan lärde sig smälta och utvinna ren koppar ur kopparrika mineral.

I ungefär samma veva, för ca 6000 år sedan, började man även använda sig av silver och bly. Av silvret tillverkades till en början främst smycken och prydnadsföremål, långt senare runt år 600 f.Kr blev silver en viktig metall för mynttillverkning. Silver och guld smältes då samman till en legering och fick en stämpel som beskrev dess metallinnehåll och således dess värde. Av bly tillverkades först tunna tavlor som kunde användas som ”skrivpapper” och senare, under antikens Rom, användes bly till vattenledningsrör.

6000 – 6500 år gamla guld- och kopparföremål hittade i en grav från Bulgarien. Foto från: https://www.thearchaeologist.org/blog/

Bronsåldern och järnåldern

För ca 5000 år sedan lärde sig människan att tillverka brons. Brons är en legering som består av en blandning av metallerna koppar och tenn och är inte ett material man kan hitta naturligt. Brons var både hårdare och mer hållbart men framför allt kunde det gjutas i alla möjliga former och användes till smycken, redskap och vapen.

Ett par tusen år senare lärde man sig framställa järn, en metall ännu mer hållbar och ännu hårdare än brons. Under några hundra år utvecklades järnframställningen parallellt med användandet av brons. Av järnet tillverkades redskap och vapen vilka hela tiden förbättrades allt eftersom deras kunskap växte och på 1100-talet f.Kr lärde sig människan att tillverka stål av järnet. Under medeltiden uppfanns främst nya och bättre redskap för jordbruk, detta gav bland annat möjligheten att odla på mer svårarbetade jordar. Skördarna blev större vilket bland annat gjorde att befolkningen ökade.

Under 1600-talet blev uppfinningarna mer och mer avancerade och i slutet på 1600-talet uppfanns den första ångmaskinen vilket byggdes av stål och drevs av kol. På 1700-talet blev den mer effektiv och möjliggjorde mer energi till att driva stora fabriker och industrier, gruvbrytning och ångdrivna båtar. På 1800-talet uppfanns ångloken, byggda av stål, likaså rälsen.

Under 1800-talets andra hälft påträffades stora mängder olja, vilket till stor del ersatte kol som energikälla och den industriella revolutionen var i full sving och tekniken utvecklades explosionsartat. 1885 uppfanns den första bensindrivna bilen och det första motordrivna flygplanet uppfanns 1903. År 1957 sköts Sputnik, den första rymdraketen upp, fyra år senare begav sig den första människan upp i rymden och 1969 gick människan på månen!

I bilden nedan ser ni hur antalet grundämnen, främst metaller, som används av människor i olika föremål ökat från 1700-talet fram till modern tid. Bilden visar endast de viktigaste, långt fler grundämnen används i dagens teknologi men i mindre mängder.

Antalet grundämnen som användes i olika föremål förr och nu. Bild från SGU. https://www.sgu.se/

Vi hade kunnat gå in ännu mer på detta fascinerande ämne men för att inte inlägget ska bli för långt avslutar vi här. Om ni vill läsa mer om människans historia och vår användning av metaller så finns alla referenser till all fakta i slutet av inlägget som vanligt. Nästa inlägg kommer fortsätta handla om hur människan använder metaller, men i detta fall med fokus på metaller i modern och framtida teknik.

// Linda Sääv, vice ordförande Tunabygdens geologiska förening

Referenser

https://kunskapsrummet.com/artiklar/hur-anvands-sallsynta-metaller-i-el-produkter/

https://kemi.ugglansno.se/periodiska-systemet-2/

Metall – till nytta och nöje | popularhistoria.se

https://www.montereycompany.com/blog/the-oldest-coin-in-the-world/

Bronsåldern i Norden | Forntiden och antiken | Historia | SO-rummet

Järnåldern i Norden | Forntiden och antiken | Historia | SO-rummet

https://www.so-rummet.se/kategorier/jarnhantering

Medeltiden | Historia | SO-rummet

Medeltida vetenskap, teknik och kommunikationer | Medeltiden | Historia | SO-rummet

Ångmaskinen möjliggjorde den industriella revolutionen | Historia | SO-rummet

Ångmaskinen | Historia | SO-rummet

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1776-1914 | Det långa 1800-talet | Historia | SO-rummet

https://www.so-rummet.se/fakta-artiklar/det-svarta-guldet-oljans-historia-del-1

https://www.so-rummet.se/kategorier/bilens-historia#

https://www.tekniskamuseet.se/lar-dig-mer/100-innovationer/flygplan/

https://www.tekniskamuseet.se/lar-dig-mer/100-innovationer/rymdraketen/

https://www.sgu.se/mineralnaring/mineralnaring-och-samhalle/samhallets-behov-av-metaller/