Här kommer kallelsen till Tunabygdens geologiska förenings årsmöte som går av stapeln tisdagen den 26 mars klockan 19.
Om du har något du vill ta upp på mötet mailar du in det snarast till info@geologiskamuseet.se För att få rösta på årsmötet krävs det att medlemsavgiften för 2024 är betald, annars blir din röst ogiltig.
Efter mötet kommer föreningens nuvarande vice ordförande Linda Sääv hålla ett föredrag om sin resa till Island med målet att få se ett aktivt vulkanutbrott. Fakta om Islands geologi och vulkanism samt fina bilder från de tidigare utbrotten och från hennes vandring utlovas!
Med bara ett par dagar kvar till julafton kommer nu det sista inlägget för 2023 (blev färdigt senare än tänkt men så går det när man är en perfektionist). I alla fall, nu när ni har koll på några av våra vanligaste metaller och vad vi använder de till tänkte vi idag fokusera på vilka mineral dessa metaller sitter i och främst utvinns ur, samt var i världen det finns större fyndigheter.
De metaller och dess mineral vi kommer prata om idag är järn, aluminium, zink, bly, koppar, guld, silver och titan. De flesta av dessa metaller utvinns ur flera olika mineral men några av dem kan även hittas i sin gedigna form, alltså sin rena grundämnesform, som till exempel gediget guld som endast består av grundämnet Au.
Vi kommer prata mer exklusivt om Sveriges metallfyndigheter i ett senare inlägg, idag ligger fokus mer på hur det ser ut runt om i världen. Men med det sagt så kommer vi så klart även nämna vilka av metallerna som bryts även i Sverige!
Jag har försökt hålla det så kortfattat som möjligt, men det var svårt för det här är ett väldigt intressant ämne för mig personligen som jobbar med metaller och malmer varje dag. Hur några av dessa malmmineral vi nämner i detta inlägg och hur dess malmfyndigheter bildas kommer vi ta upp senare i serien, annars hade detta inlägg blivit alldeles för långt. Mer ingående mineralogisk fakta om de enskilda malmmineralen kommer också senare i serien. Idag får ni istället kort och snabb fakta om vilka mineral varje metall kan vara bundet i och vart de kan hittas runtom i världen och som en bonus får ni fina bildexempel på de olika mineralen som nämns.
Jag har försökt hitta så fina och häftiga mineralexemplar som möjligt för att visa hur vackra och spektakulära mineral kan vara. Helt ofattbart vad vår planet kan åstadkomma med hjälp av olika temperaturer, tryck och grundämnen på drift i berggrunden!
Oftast hittar man dock dessa mineral i massiv form, det vill säga, de enskilda mineralen är sammanväxta och svåra att urskilja, kristallformer är väldigt sällsynta för vissa av dessa malmmineral. Vi kommer visa er mer vanliga, typiska exempel på hur dessa ser ut senare i serien, men idag ville jag ge er lite ögongodis så här precis innan jul. Så, låt oss börja!
Järnrika mineral
Det finns ett flertal olika järnmalmsmineral men de allra viktigaste är hematit och magnetit, båda är så kallade järnoxider där järnet är bundet till syre. Hematit består av ungefär 70% järn medan magnetit består av mellan 60% och 70% järn.
Järnmalmer bryts på flera ställen runt om i världen. Stora fyndigheter av hematit finns i Australien, USA och Brasilien medan större fyndigheter av magnetit finns i Kiruna i norra Sverige, i Kanada och Ryssland. Sverige stod år 2022 för hela 93% av EU:s järnmalmsproduktion!
Vänster: magnetit på epidot, klinoklor och andraditgranat från Afghanistan, foto: Louis Verschuren. Höger: hematit och kalcit från Sydafrika, foto: Rob Lavinsky & irocks.com
Aluminiumrika mineral
Den primära malmen för aluminium är bauxit, nästan all aluminium som producerats har utvunnits ur bauxit. Bauxit är inget mineral utan en speciell jordart som bildas på jordens yta i tropiskt klimat. Bauxit består av en blandning av bland annat olika aluminiumrika mineral, lermineral, kvarts och järnoxider så som hematit och magnetit. Exempel på de aluminiumrika mineralen är gibbsit, böhmit och diaspor.
Bauxit finns i stora mängder på flera ställen runt om i världen och de länder som bröt mest år 2017 inkluderar: Australien, Kina, Brasilien, Indien och Guinea.
Vänster: gibbsit från Norge, foto: Enrico Bonasina. Mitten: diaspor från Norge, foto: OT. Ljostad. Höger: böhmit från Norge, foto: OT. Ljostad.
Zinkrika mineral
Zink hittas bundet i ett flertal mineral men de vanligaste zinkmineralen inkluderar zinkblände, smithsonit och hemimorfit. Zinkblände hittas ofta tillsammans med det blyrika mineralet blyglans. Falu gruva är typlokal för gahnit, ett annat zinkmineral, som också kallas för zinkspinell. Med typlokal menas platsen där mineralet hittades för första gången.
Zinkmalmer hittas i flera länder runt om i världen, med stora fyndigheter i bland annat Kina, Kanada, Peru, Polen och Australien. Sverige har också flera zinkfyndigheter och står idag för ca. 33% av EU:s produktion.
Från vänster: zinkblände på dolomit och kvarts, från Schweiz; smithsonit från Mexiko, foto: C. Pareja; hemimorfit från Kina, foto: Rob Lavinsky & irocks.com; gahnit från USA, foto: 2020 Harold Moritz.
Blyrika mineral
Blyglans är det allra vanligaste mineralet för utvinning av bly. Andra blymineral inkluderar cerrusit, anglesit och pyromorfit där pyromorfit är den minst vanliga av de tre. Blyglans är vanligt att hitta tillsammans med andra malmmineral så som zinkblände och kopparkis. Ofta innehåller blyglans också små mängder silver.
Blymalmer hittas lite varstans runt om i världen. De länder med störst produktion är Australien, USA, Kina och Peru. Blymalm bryts också i flera gruvor i Sverige som står för ca. 39% av EU:s produktion.
Från vänster: blyglans från USA, foto: Verrier.Frédéric; cerrusit från USA, foto: Rob Lavinsky & irocks.com; anglesit från Slovenien, foto: Igor Dolinar; pyromorfit från Spanien, foto: Rob Lavinsky & irocks.com.
Kopparrika mineral
Koppar påträffas oftast i berggrunden bundet till ett flertal olika kopparmineral. Kopparkis, bornit och tetraedrit är några av de mer vanliga mineralen som koppar utvinns ur. Men koppar kan också påträffas i gedigen form, alltså som ett rent grundämne.
Koppar finns på ett flertal olika platser runt om i världen men de länder som producerar mest koppar i dagsläget är Chile, Peru och USA. I Sverige bryts koppar i flera gruvor och står för ca. 11% av EU:s produktion.
Vänster: gedigen koppar från Australien, foto: D. Mylius. Mitten: kopparkis och tetraedrit på kalcit från Rumänien, foto: Quebul Fine Minerals. Höger: bornit från Kazakstan.
Guldrika mineral
Ädelmetallen guld är vanligt att hitta i sin gedigna form, då guld gärna inte reagerar med andra grundämnen och bildar kemiska föreningar, det vill säga andra mineral. Guld kan dock bilda en legering tillsammans med silver och kallas då för elektrum. Guld kan också hittas inuti andra mineral där mineralet i fråga växt runt guldet och omslutit det. Vanliga mineral som guld hittas tillsammans med är kvarts och sulfider så som svavelkis, kopparkis, arsenikkis, blyglans och zinkblände.
De största guldproducerande länderna i världen inkluderar Kina, Ryssland och Australien. Det finns även guldfyndigheter i Sverige; synligt, gediget guld bryts i bland annat Björkdalsgruvan strax utanför Skellefteå. I Garpenbergsgruvan utanför Hedemora bryts istället guld som en så kallad biprodukt, guldet hänger med i brytningen av de övriga metallerna och finns i för liten mängd för att kunna ses med blotta ögat. Sverige står för ca. 25% av EU:s guldproduktion.
Vänster: gediget guld från UK, foto: Van King. Höger: elektrum från Norge, foto: Öivind Thoresen.
Silverrika mineral
Silver är liksom guld en ädelmetall, men jämfört med guld finns silver i större mängder i berggrunden. Däremot är det inte lika vanligt att hitta silver i sin mer rena och gedigna form; silvret är istället oftast bundet i olika silvermineral vilka i sin tur hittas i malmer tillsammans med andra malmmineral rika på bly, koppar, zink och guld. Vanliga silvermineral inkluderar akantit och pyrargyrit.
Länder som är stora silverproducenter inkluderar bland annat Mexiko, Peru, Kina och Ryssland. I Sverige bryts silver i några få gruvor och står för ca. 20% av EU:s produktion.
Vänster: akantit från Tyskland, foto: Gerhard Niceus. Mitten: gediget silver på arsenik från Tyskland, foto: Tony Peterson. Höger: pyrargyrit på kalcit från Italien, foto: Italo Campostrini.
Titanrika mineral
Titan är det 9:e vanligaste grundämnet i berggrunden och förekommer endast bundet i olika mineral. De två vanligaste titanmineralen är ilmenit och rutil. Perovskit är ett annat titanmineral men jämfört med ilmenit och rutil så är det mer ovanligt. Dock så kan det vara ett potentiellt malmmineral för titan i framtiden på grund av dess höga titaninnehåll.
Australien och Sydafrika är stora producenter av ilmenit och rutil medan stora fyndigheter av perovskit finns i Ryssland, Kanada och Norge. Ingen produktion av titan finns i nuläget inom Sverige eller EU, men kända mineraliseringar finns i bland annat Småland, Hälsingland och Lappland.
Vänster: ilmenit från Tyskland, foto: Christof Schäfer. Mitten: rutil från Brasilien, foto: Tony Peterson. Höger: perovskit från Tyskland, foto: Fred Kruijen.
Sammanfattning
Så för att sammanfatta. Järn bryts ur järnmalm där magnetit och hematit är de vanligaste malmmineralen och Sverige står för nästan hela EU:s produktion av järn. Titan är det 9:e vanligaste grundämnet i berggrunden men ingen produktion av titan finns idag inom EU. Aluminium utvinns ur en jordart som heter bauxit där aluminiumet sitter bundet i flera olika mineral. Varken järn, titan eller aluminium hittas i sin rena form utan sitter främst bundet i olika malmmineral som kallas för oxider, det vill säga mineral där metallerna är bundna till syre. Zink, bly, koppar, silver och guld hittas ofta tillsammans i så kallade sulfidmalmer och alla utom guld hittas främst bundet i olika malmmineral där metallerna är bundna till svavel. Koppar och silver kan också hittas och brytas i sin rena form men är inte lika vanligt. Guld bryts främst i sin rena form i olika guldgruvor men bryts också ofta som en biprodukt ur olika sulfidmalmer tillsammans med zink, bly, koppar och silver. Och som ni kanske märker så står Sverige för en ganska stor del av hela EU:s produktion av dessa metaller!
Alla referenser jag använt mig av hittar ni längst ner i inlägget som vanligt. Alla fantastiska bilder på malmmineralen har jag hittat på www.mindat.org, en väldigt bra och informativ sida väl värd ett besök om ni vill se på vackra mineralexemplar från runtom i världen och lära er mer om vart de hittas och hur olika ett och samma mineral kan se ut!
God Jul & Gott Nytt År
Detta var då det sista inlägget ur serien Geologi för alla för i år, vi hoppas att ni tyckt om den och haft värde av den så här långt. Vi är tillbaka nästa år och fortsätter då med delserien ’Geologi i vår vardag’ som vi nu är mer än halvvägs igenom. Nästa inlägg kommer handla om kritiska metaller och sällsynta jordartsmetaller, det vill säga metaller som vi behöver i dagens moderna samhälle och som vi behöver för att kunna utveckla vår teknik och bli mer miljövänliga och energieffektiva.
Men tills dess önskar jag och styrelsen er läsare en riktigt god jul och gott nytt år! Vi ses igen 2024 med ännu mer intressant fakta och nya delserier. Geologiska risker, vad man kan jobba med som geolog och ett av mina favoritämnen: Jordens uppbyggnad, är bara några ämnen vi kommer dyka ner i!
Tack för i år och på återseende!
//Linda Sääv, vice ordförande Tunabygdens geologiska förening
Det är nu dags för del 6 i vår delserie Geologi i vår vardag och idag ska vi börja prata om vilka metaller vi använder oss av i dagens moderna samhälle, med exempel på vad de används till, vart de kan hittas och varför de är så viktiga.
Jag har valt att dela upp detta ämne i fyra separata inlägg, det skulle bli alldeles för långt annars. Alla dessa fyra inlägg går hand i hand så det kommer bli en del överlapp. Men idag kommer vi fokusera på några av de vanligaste metallerna vi hittar i vår berggrund och vilka metaller vi använder mest idag. I nästa inlägg, del 7, kommer vi gå igenom vilka olika malmmineral de olika metallerna utvinns ur och var i världen de främst bryts. Därefter, i del 8, kommer handla om kritiska råmaterial och sällsynta jordartsmetaller, metaller som vi behöver för bland annat den gröna omställningen. Och därefter i del 9 ligger fokus på vilka metaller vi bryter här i Sverige och hur svensk gruvnäring bidragit till det välstånd vi har i vårt land och gör än idag.
Vanliga metaller i jordskorpan
Några av de vanligaste metallerna i jordskorpan inkluderar aluminium (8.2%), järn (5.6%), kalcium (4.2%), natrium (2.4%), magnesium (2.3%), kalium (2.1%) och titan (0.6%). Alla dessa metaller hittas främst i kemiska föreningar som bygger upp olika mineral, vilka i sin tur bygger upp jordskorpans vanligaste bergarter. De är så kallade bergartsbildande mineral. Många av dessa metaller är också viktiga för oss människor; järn, kalcium, natrium, magnesium och kalium är alla grundämnen som våra kroppar behöver för att må bra, därför används dessa i vitamintillskott. Nedan följer information om aluminium, järn och titan.
Aluminium tar upp ca. 8.2% av jordskorpan och är därmed den metallen som det finns mest av. Det är också den andra mest använda metallen i världen, näst efter järn. Aluminium är lätt att forma, väger väldigt lite och är väldigt bra på att stå emot korrosion, det vill säga rostbildning och frätning. På grund av dessa egenskaper används aluminium i bland annat hushållsapparater, köksredskap, aluminiumburkar och flygplansdelar. Det används även i elledningar tillsammans med koppar. Kraftledningar görs främst i aluminium då koppar skulle bli för dyrt men också för tungt så ledningarna skulle töjas av sin tyngd.
Järn tar upp ca. 5.6% av jordskorpan och är vår tids mest använda metall. Det är också det sjätte mest vanliga grundämnet i hela universum! Järn används främst till att producera olika stålprodukter med, vilka i sin tur används för att bygga bland annat broar, byggnader, fordon, maskiner, verktyg, vitvaror och mycket annat. Intressant fakta om järn: Sverige är Europas största producent av järnmalm!
Av de metaller vi listade så ligger titan längst ner (plats nummer sju) med sina 0.6% men är ändå det nionde vanligaste grundämnet i jordskorpan. Titan är en metall med spännande användningsområden, den är en väldigt stark men samtidigt väldigt lätt metall, en ovanlig kombination av egenskaper. Titan används därför för att skapa starka och lätta metallegeringar för användning i flyg-, rymd- och försvarsindustrin. Titan används också inom medicinteknik för tillverkning av olika implantat då en annan av metallens egenskaper gör att benvävnaden växer ihop med implantatytan efter läkning.
Aluminium utvinns ur bauxitmalm och används till bland annat flygplansdelar. Järn utvinns ur bland annat magnetit och används för att tillverka stål som bygger upp stora delar av vår infrastruktur. Titan utvinns ur bland annat ilmenit och används bland annat i tillverkandet av implantat. Bild gjord i Canva.com av Linda Sääv.
De mest använda metallerna
Några av de mest använda metallerna i världen idag inkluderar järn, aluminium, koppar, guld, zink och bly. Järn och aluminium har vi redan nämnt så nedan följer fakta om de övriga plus en bonusmetall.
Koppar är en viktig basmetall och är idag den tredje mest använda metallen i världen, näst efter järn och aluminium. Koppar används huvudsakligen till elledningar då den är en väldigt bra ledare, det vill säga, den leder ström bra. Elledningar förser bland annat våra hem och hela städer med el. På grund av sin höga ledningsförmåga används koppar även i elektronik så som mobiltelefoner, datorer och andra mer eller mindre avancerade elektroniska apparater. Koppar används också i bilar och andra fordon, faktum är att en elbil kan innehålla mer än en kilometer koppartråd och mer än 50 kg koppar totalt, varav 20 kg finns i dess batteri.
När det kommer till guld är smyckesindustrin fortfarande den största användaren, guld används också som en slags internationell valuta och en stor del förvaras i valutareserver. Guld är också en metall med väldigt bra ledningsförmåga, ca 90% av koppar, och används därför också i så gott som all modern elektronik. Guld är också en väldigt mjuk metall och är den mest formbara metallen i världen, men den är också mycket tung och har väldigt stor härdighet mot korrosion. På grund av dessa egenskaper används guld även inom medicin, tandvård och i rymdteknik. Guld är den mest användbara metallen i världen just på grund av alla dess olika egenskaper.
Kunde inte låta bli att nämna silver när vi nämnt ledningsförmågan hos koppar och guld. Silver är faktiskt den bästa ledaren av alla metaller och används därför flitigt i bland annat batterier och kretskort. De kretskort som de flesta stöter på i vardagen är kanske mobiltelefonens SIM-kort eller bankkortets chipp men faktum är att kretskort finns överallt omkring oss i all möjlig elektronik; solceller, flygplan och satelliter är bara några andra exempel. En annan egenskap hos silver är att den även är antibakteriell och används därför också inom sjukvården.
Alla dessa tre metaller är så kallade ädelmetaller och kan hittas i ren form i jordskorpan.
På grund av den höga ledningsförmågan av el och värme används koppar, guld och silver till stor del i dagens moderna teknologi. Koppar används främst för elledningar, guld används i stort sett all modern elektronik och silver används flitigt i bland annat kretskort. Koppar utvinns främst från kopparkis, både guld och silver kan brytas i ren form. Bild gjord i Canva.com av Linda Sääv.
Zink är en metall liksom aluminium som är väldigt bra på att stå emot rost och frätning, därför används zink ofta som rostskydd på andra metaller. Zink används också i mindre batterier, de flesta hörapparater drivs av ett knappcellsbatteri av zink-lufttyp. En annan egenskap hos zink är att den är antioxiderande och används därför i solskyddskrämer, andra medicinska krämer och i kosmetiska produkter.
Bly är en viktig metall inom sjukvården då bly skyddar mot joniserande strålning, därför används bly i skyddsutrustning vid röntgen. Av den anledningen används bly också i skyddsutrustning för arbete med radioaktiva ämnen. Bly används också i större batterier för olika fordon och reservkraftsanläggningar. En annan egenskap hos bly är att den ger ett bra och långvarigt skydd mot fukt, därför används bly också i kablar och ledningar under mark eller i vatten.
Zink utvinns främst ur zinkblände och används bland annat i solskyddsmedel på grund av dess antioxiderande egenskaper. Bly utvinns ur blyglans och används bland annat i skyddskläder för röntgen och arbete med radioaktiva ämnen då bly skyddar mot joniserande strålning. Bild gjord i Canva.com av Linda Sääv.
Mängd metaller per person
Är du nyfiken på hur mycket metaller du använder dig av? Då har du tur! Sveriges geologiska undersökningar (SGU) har gjort en lista som visar på hur mycket geologiskt material en person använder i snitt under sin livstid. Denna lista innehåller både metaller, mineral och annat geologiskt material, med betoning på de vi använder mest.
Koppar: 0.6 ton
Guld: 11 gram
Zink: 0.35 ton
Bly: 0.4 ton
Järn: 15 ton
Cement (kalksten): 33 ton
Lera (kaolin, vermikulit, mm): 9.7 ton
Ballast (grus, sand, krossat berg): 775 ton
Andra mineral och metaller: 30 ton
Kritiska metaller
De flesta av metallerna vi nämnt i det här inlägget är ganska vanliga i vår berggrund. Men utöver dessa metaller som vi nämnt används en hel rad andra mindre vanliga metaller. Alla som på något sätt bidrar till det moderna och teknologiskt avancerade samhället vi lever i just nu. Dessa metaller är också viktiga för den gröna omställningen, för tillverkningen av grön teknik så som eldrivna fordon, solceller och vindkraftverk.
Metaller som anses som viktiga och nödvändiga för vårt moderna samhälle och för utvecklingen av den gröna omställningen kallas för kritiska. Det krävs faktiskt fler metaller i en elbil än i en bil som drivs på bensin eller diesel. Detta innebär att behovet av metaller kommer vara ännu större i framtiden allt eftersom den gröna omställningen ökar.
Bild som visar mängden metaller som behövs till en elbil jämfört med en bil som drivs på fossila bränslen. Bild tagen från: https://www.sgu.se
Vi kommer prata mer om kritiska metaller i kommande inlägg men för nu tackar jag för mig och tack för att du orkade läsa det längsta inlägget hittills! Jag försökte hålla det kort men jag har svårt för det, finns alldeles för mycket intressant att nämna. Säg till om du hellre vill ha kortare inlägg så ska jag se till att anpassa mig, jag vill göra er läsupplevelse så bra som möjligt!
Som vanligt hittar du alla referenser jag använt mig av nedan om du vill läsa vidare om någon specifik metall.
Nästa inlägg kommer bli det sista inlägget innan jag tar en paus över jul och nyår så jag kan slappna av och fira med mina nära och kära i lugn och ro.
//Linda Sääv, vice ordförande Tunabygdens geologiska förening
Vi har nu kommit halvvägs i vår första delserie om geologi i vår vardag och hittills har vi fokuserat mer på industrimineral. Vi har velat ge er en uppfattning om att vi använder geologiskt material till så många fler saker än bara vår moderna teknologi. Och att det inte bara är metaller vi bryter och använder oss av utan en hel uppsjö av mineral, bergarter och jordarter. Men metaller och vad de använts till under människans livstid är vad vi ska börja prata om idag.
Av de 118 grundämnen som finns i periodiska systemet är ungefär 95 av dem metaller och åtminstone 69 av dem är vanliga i modern elektronik. Metaller finns i all elektronik och teknologi som vi använder för att bland annat kommunicera med varandra (t.ex. mobiltelefoner), transportera oss (t.ex. bilar) och underhålla oss (t.ex. TV). De finns också i alla maskiner och verktyg som tillverkar alla saker vi använder oss av. Och sen finns de i elledningar vilket förser våra hem med el, ljus och värme. Med andra ord, alla bekvämligheter som du tar för givet idag, skulle försvinna utan metaller och vi skulle vara tillbaka på stenåldern.
Innan vi går in mer på metaller i vår moderna teknologi vill vi först ge er en liten inblick över hur metaller har format människans utveckling. Användning av metaller har inte bara bidragit till bättre redskap och jaktvapen som förbättrade människans chanser till överlevnad. Metaller möjliggjorde även att människan under årtusenden kunde uppfinna mer och mer avancerade saker allt eftersom deras kunskap om metaller och hur man utvann dem på bästa sätt växte.
Metallers historia
Metaller har använts av människan i ungefär 9000 år. De vi använt oss av längst är guld och koppar och på den tiden tillverkades främst smycken och enklare redskap av dessa metaller. Guldet och kopparn de använde sig av hittades i gedigen form, det vill säga, metallerna satt inte i ett annat mineral utan påträffades i ren form. Det skulle dröja ca 3000 år innan människan lärde sig smälta och utvinna ren koppar ur kopparrika mineral.
I ungefär samma veva, för ca 6000 år sedan, började man även använda sig av silver och bly. Av silvret tillverkades till en början främst smycken och prydnadsföremål, långt senare runt år 600 f.Kr blev silver en viktig metall för mynttillverkning. Silver och guld smältes då samman till en legering och fick en stämpel som beskrev dess metallinnehåll och således dess värde. Av bly tillverkades först tunna tavlor som kunde användas som ”skrivpapper” och senare, under antikens Rom, användes bly till vattenledningsrör.
För ca 5000 år sedan lärde sig människan att tillverka brons. Brons är en legering som består av en blandning av metallerna koppar och tenn och är inte ett material man kan hitta naturligt. Brons var både hårdare och mer hållbart men framför allt kunde det gjutas i alla möjliga former och användes till smycken, redskap och vapen.
Ett par tusen år senare lärde man sig framställa järn, en metall ännu mer hållbar och ännu hårdare än brons. Under några hundra år utvecklades järnframställningen parallellt med användandet av brons. Av järnet tillverkades redskap och vapen vilka hela tiden förbättrades allt eftersom deras kunskap växte och på 1100-talet f.Kr lärde sig människan att tillverka stål av järnet. Under medeltiden uppfanns främst nya och bättre redskap för jordbruk, detta gav bland annat möjligheten att odla på mer svårarbetade jordar. Skördarna blev större vilket bland annat gjorde att befolkningen ökade.
Under 1600-talet blev uppfinningarna mer och mer avancerade och i slutet på 1600-talet uppfanns den första ångmaskinen vilket byggdes av stål och drevs av kol. På 1700-talet blev den mer effektiv och möjliggjorde mer energi till att driva stora fabriker och industrier, gruvbrytning och ångdrivna båtar. På 1800-talet uppfanns ångloken, byggda av stål, likaså rälsen.
Under 1800-talets andra hälft påträffades stora mängder olja, vilket till stor del ersatte kol som energikälla och den industriella revolutionen var i full sving och tekniken utvecklades explosionsartat. 1885 uppfanns den första bensindrivna bilen och det första motordrivna flygplanet uppfanns 1903. År 1957 sköts Sputnik, den första rymdraketen upp, fyra år senare begav sig den första människan upp i rymden och 1969 gick människan på månen!
I bilden nedan ser ni hur antalet grundämnen, främst metaller, som används av människor i olika föremål ökat från 1700-talet fram till modern tid. Bilden visar endast de viktigaste, långt fler grundämnen används i dagens teknologi men i mindre mängder.
Antalet grundämnen som användes i olika föremål förr och nu. Bild från SGU. https://www.sgu.se/
Vi hade kunnat gå in ännu mer på detta fascinerande ämne men för att inte inlägget ska bli för långt avslutar vi här. Om ni vill läsa mer om människans historia och vår användning av metaller så finns alla referenser till all fakta i slutet av inlägget som vanligt. Nästa inlägg kommer fortsätta handla om hur människan använder metaller, men i detta fall med fokus på metaller i modern och framtida teknik.
// Linda Sääv, vice ordförande Tunabygdens geologiska förening
Välkommen tillbaka till Geologi för alla och delserien Geologi i vår vardag.
Nu när ni vet vad industrimineral är och ni vet om några av de vanligaste så ska vi fördjupa oss lite mer i ämnet. Som du märkte i förra inlägget så används industrimineral i tillverkningen av så otroligt många saker, både i och utanför våra hem.
Utöver industrimineral så använder vi oss av malmmineral (metaller), kol, olja och naturgas. Alla dessa olika geologiska material är så kallade geologiska resurser. Resurser som vi använder oss av och som finns i saker vi använder varje dag och som får våra liv att rulla på utan att vi tänker på det. Vi kommer prata mer om geologiska resurser om några veckor.
Hur många gånger under en dag tror du att du använder något som är gjort av geologiskt material?
Oavsett om du lagar mat, äter, dricker, borstar tänderna, duschar eller badar, leker med leksaker, skriver eller ritar, tittar på TV, bygger lego, pysslar, gör läxor, lyssnar på musik, spelar instrument, scrollar på mobilen, sminkar dig, kokar kaffe eller te, diskar, tvättar kläder, dammsuger, cyklar, tränar eller spelar brädspel så använder du saker som är gjorda helt eller delvis av geologiskt material.
Men en bok innehåller väl inget geologiskt material? Eller? Papper görs ju av träd! Men om ni kommer ihåg från föregående inlägg så innehåller även papper geologiskt material. Kaolin (vitt lermineral) och krita (vit kalksten) tillsätts i tillverkningsprocessen för att göra pappret både vitare och mer opakt, det vill säga, mer ogenomskinligt.
Till och med de flesta av kläderna som tillverkas idag innehåller geologiskt material. Syntetiskt material så som polyester, polyamid och akryl innehåller syntetfiber som nästan alltid framställs från olja.
Illustration med saker tillverkade av olja. Bensin, diesel och motorolja tillverkas alla av olja. Men även all plast. Plast är det materialet vi människor använder oss av allra mest. Bild gjord i Canva.com av Linda Sääv
Låt oss nu ta det ett steg längre. Du har säkert saker av trä i ditt hem och trä är inget geologiskt material. Men möbler och leksaker av trä behöver fortfarande skruvar för att hållas ihop och skruvar består av stål, ett material gjort av bland annat järnmalm och kol. Men inte bara det, hur tillverkades dessa saker av trä? Jo med verktyg och maskiner gjorda av en hel rad olika geologiska material.
Nästan allt vi använder oss av i dagens samhälle är tillverkade med hjälp av maskiner. Även saker som är handtillverkade kräver fortfarande oftast någon form av verktyg eller redskap. Något så enkelt som att tälja en smörkniv eller hugga ved kräver fortfarande en vass kniv eller yxa gjord av stål. Att sy kläder för hand kräver fortfarande en synål gjord av stål. Att sticka kräver stickor vilka antingen kan vara gjorda av snidat trä, plast eller någon slags metall som till exempel aluminium.
Illustration med saker tillverkade av järnmalm så som stål, järn, gjutjärn och plåt. Bild gjord i Canva.com av Linda Sääv
Som du kanske märker är det väldigt svårt att undvika geologiskt material. Om det inte finns i sakerna du använder så finns det i maskiner och verktyg som behövs för att tillverka sakerna du använder. Vi är med andra ord väldigt beroende av vår planets geologi och då har vi inte ens pratat om all elektronik än. Det blir det fokus på nästa vecka när vi kommer börja prata om metaller och teknologi. Allt som vi associerar med den moderna tid vi lever i just nu.
Men till nästa vecka så kommer här en rolig tankeövning. Kan du komma på något som inte består av geologiskt material? Om du kan det, hur långt kommer du i tillverkandet av den saken innan du måste använda dig av en maskin eller ett verktyg gjorda av geologiskt material? Diskutera gärna med din familj, med kollegor eller vänner så hörs vi igen nästa vecka.
//Linda Sääv, vice ordförande Tunabygdens geologiska förening
Hej och välkommen tillbaka till Geologi för alla och delserien ’Geologi i vår vardag’.
Nu när ni fått en uppfattning över hur många byggnadsmaterial som tillverkas med hjälp av geologiskt material så ska vi backa lite och prata om industrimineral.
Industrimineral är namnet vi använder på geologiskt material av ekonomiskt värde som på något sätt används för tillverkningen av ett annat material. Industrimineral används för att till exempel förbättra och/eller ändra på det tillverkade materialets egenskaper. De kan också användas för att förbättra själva tillverkningsprocessen.
Till skillnad från malmmineral som bryts för att utvinna metaller, bryts industrimineral därför att de har en eller flera eftertraktade egenskaper. Dessa egenskaper kan till exempel vara att de tål höga temperaturer, att de är väldigt hårda, att de är bra isolatorer eller att de absorberar föroreningar i form av ohälsosamma partiklar.
Industrimineralet i fråga kan vara en bergart, ett mineral eller annat geologiskt material som lera. Lera används till att göra många olika saker med. Lera är namnet för själva jordarten medan lermineral är det som bygger upp leran. För att kallas lera får partiklarna inte vara större än 0.002mm. Det finns flera olika sorters lermineral och alla används till specifika saker beroende på dess individuella egenskaper.
Lermineralet kaolin till exempel används för att tillverka vitt porslin eller används som fyllnadsmedel i papper för att göra det vitare. Kaolin används också i färg för att förbättra dess reologi, det vill säga dess flytförmåga. Vermikulit, ett annat lermineral, används bland annat som jordförbättring på grund av dess förmåga att hålla kvar vatten och ta till sig viktiga näringsämnen för växter. Lermineral används också inom kosmetika, till bland annat hudvård, på grund av dess förmåga att absorbera oljor och orenheter från huden och det kan också användas i läkemedelsindustrin som bindemedel och fyllnadsmedel i piller och tabletter.
Illustration med bilder på saker som tillverkats med hjälp av lermineral i större eller mindre mängd. Bild gjort av Linda Sääv i Canva.com
Ett annat industrimineral är kalksten som byggs upp av mineralet kalcit. Kalksten är en slags bergart som bildas i tropiska klimat av bland annat skaldjur, koraller och andra organismer som ansamlats på havsbotten och sen förhårdnats till sten. Kalksten är en vanlig bergart och bygger upp det mesta av Gotland och Öland men vi har faktiskt också en hel del kalksten i Dalarna. Kalkstenen i till exempel Dalhallas kalkbrott bildades för cirka 450 miljoner år sen.
Vi har redan i tidigare inlägg nämnt att kalksten används i tillverkandet av olika byggnadsmaterial såsom cement, betong och asfalt. Men kalksten används också som bland annat bindemedel och fyllnadsmedel vid tillverkning av till exempel papper, färg och metaller. Kalksten används vid ståltillverkning för att bilda slagg, på så sätt samlas alla skadliga föroreningen för stålet i slaggen istället, det vill säga, stålprodukten blir bättre. Kalksten används också för kalkning av sjöar och våtmarker för att stabilisera vattenkvaliteten då kalk neutraliserar sura vatten. Utöver att användas som ett fyllnadsmaterial i papper kan papper även göras helt utav kalksten. Detta slags papper kan doppas i vatten utan att det förstörs.
Illustration med bilder på saker som tillverkats med hjälp av kalksten och vad kalksten kan användas till. Förutom stor användning i byggnadsindustrin används kalk i bland annat vatten- och reningsverk, som markstabilisator, till djurfoder och för kalkning inom jordbruk. Bild gjort av Linda Sääv i Canva.com
Kalksten används också vid tillverkandet av glas tillsammans med ett annat industrimineral: sand. Sand är även här namnet på själva jordarten och för att klassas som sand måste kornen vara mellan 0,06 – 2 mm. Sand består med andra ord inte av endast ett slags mineral utan består oftast av flera olika mineral och det kan även innehålla en hel del skalfragment. Det mineral som det finns mest av i sand är dock kvarts och det är just kvarts som används vid tillverkandet av glas. Kvarts kan fås från antingen lös sand, sandsten (sedimentär bergart) eller kvartsit (kristallin form, omvandlad sandsten). Glasråvaran som tillverkas kan användas till bland annat dricksglas, fönster, glasprydnader, bilglas, speglar, glasögon, solpaneler och skärmar till datorer, mobiler och TV-apparater.
Illustration med bilder på saker som tillverkats med hjälp av kvartssand, det vill säga allt som består av glas. Bild gjort av Linda Sääv i Canva.com
Kvarts används också ofta tillsammans med fältspat inom den keramiska industrin som råvara i exempelvis glasyrer och porslinsmassor. Fältspat är ett annat exempel på ett industrimineral och denna är en viktig råvara för just porslinstillverkning. Fältspat bryts oftast i pegmatit, en grovkristallin form av bergarten granit. Både kvarts och fältspat finns i graniter och är två av de allra vanligaste mineralen som finns på vår planet.
Det finns dock mineral som bryts både för sitt värde som malmmineral och som ett industrimineral och här är diamanter ett perfekt exempel. Så kallade industridiamanter som är för små eller har för dålig kvalitet för att kunna slipas till ädelstenar används i stället till att bland annat borra eller skära i andra hårda material med eftersom de är så hårda och är väldigt bra på att avleda värme.
Bilder på diamanter och exempel på användningsområde. En rå diamant kan slipas och infattas i ett smycke om den är av ädelstenskvalitet. En sådan diamant slipas på en slipmaskin med hjälp av industridiamanter. Industridiamanter kan också användas på borrkronor då det håller för slitage mycket längre än annat material. Kollage gjort av Linda Sääv i Canva.com
Det var allt för idag. Vi hoppas ni lärt er något nytt idag och att vi återigen gett er en liten tankeställare över hur vår geologi används i vår vardag och som ni kanske börjat förstå så finns geologi överallt omkring oss, även om det inte syns. Nästa vecka ska vi prata lite mer om industrimineral och fördjupa oss i det faktum att utan vår planets geologi skulle vi inte kunna leva som vi gör idag.
//Linda Sääv, vice ordförande Tunabygdens geologiska förening
Har du någonsin funderat över vad ett hus är byggt av? Tegel, trä och betong är vanliga material här i Sverige. Men har du någonsin tänkt på hur vissa av byggnadsmaterialen i ett hus tillverkas eller vart de kommer ifrån? Om du har läst förra veckans inlägg så vet du redan om en del!
Idag ska vi kika lite närmare på några typiska byggnadsmaterial i ett svenskt bostadshus och vilka geologiska material de görs av. I ett hus finns det flera delar som är gjorda av geologiskt material och många är helt avgörande för att vi ska kunna bo så bekvämt som vi gör idag.
Golv, väggar och tak
De flesta hus byggs idag på ett betongfundament som ger en stabil och fukttålig grund. Och som vi lärde oss i förra inlägget består betong av cement (nermald och bränd kalksten), sand, grus och vatten. Betong är också ett vanligt material på källargolv.
Trähus är väldigt vanliga i Dalarna och Sverige, men väggarna kan också byggas av till exempel tegel, lecablock eller betong. Tegel är också ett vanligt material på hustak i form av takpannor. Andra material på hustak kan vara till exempel plåt eller betong. Tegel görs av lera, vatten och sand medan lecablock görs av kalkfattig lera, sand, cement och vatten. Både tegel och lecablock fogas samman med murbruk vilket i sin tur består av cement, fin sand och kalk. Plåttak består av antingen stål eller aluminium. Stål görs av järnmalm och kol medan aluminium utvinns från en jordart som heter bauxit. Det är detta grundämne som man också gör aluminiumburkar av.
Oavsett material på ytterväggarna behövs dock isolering för att behålla en så jämn temperatur som möjligt och den allra vanligaste isoleringen idag består av mineralull, antingen stenull eller glasull. Dessa görs genom att hetta upp sten eller glas till dess respektive smältpunkt för att sen spinna det smälta materialet till trådar tunnare än hårstrån. Isolering används även i innerväggar, golv och på vinden. I ytterväggarna bygger man in fönster för att få in dagsljus och fönster (glas) består i grunden av bland annat sand och nermald kalksten som hettas upp och smälts ner.
Rör, ledningar och kablar
Nu när vi gått igenom vad stommen av ett hus kan bestå av är det dags att gå igenom alla rör och ledningar som går in och ut ur huset. Rören förser huset med vatten och forslar även bort det medan ledningar och kablar förser ett hus med el och värme. Med andra ord, bekvämligheter vi idag tar för givet.
Rören in och ut ur huset kan bestå av till exempel gjutjärn, plast, stål eller koppar.
Gjutjärn är en sorts järn som innehar en kolhalt på 2.5 – 3.5%.
Plastprodukter tillverkas av råolja via ett antal förädlingsprocesser.
Stål görs genom att smälta järnmalm och kol tillsammans. Rostfritt stål fås genom addering av bland annat grundämnet krom.
Koppar är ett grundämne som bland annat utvinns från mineralet kopparkis.
Ledningar och kablar består oftast av ett gummi- eller plasthölje runt tunna metalltrådar gjorda av vanligen koppar. Gummi och plast tillverkas från råolja medan koppartrådar tillverkas av grundämnet koppar. Mer om ledningar och kablar i ett kommande inlägg med fokus på metaller och teknologi.
Geologiska material som bygger upp ett hus.
Så, hur ser det ut i den byggnaden du bor i? Hur mycket består av geologiskt material? Vad skulle du ha kvar om du tog bort allt som bestod av geologiskt material? Vad skulle hända om alla rör, ledningar och kablar försvann? Det är en väldigt rolig och intressant men samtidigt väldigt överraskande sak att tänka på!
I nästa inlägg så ska vi prata mer om saker i vår vardag, men denna gång med fokus på mer vardagliga saker, saker som vi använder. Hur många saker gjorda av geologiskt material stöter vi på under en helt vanlig dag? Fundera på det till nästa gång och jag lovar, svaret är betydligt fler än du tror!
//Linda Sääv, vice ordförande Tunabygdens geologiska förening
Välkommen till Geologi för alla och vår allra första delserie som kommer handla om geologi i vår vardag. Mer specifikt geologiskt material och hur detta material är anledningen till de moderna liv vi lever idag. Stenåldern, järnåldern, industrialismen och den tekniska utvecklingen, inget av detta hade varit möjligt utan geologiskt material. Vår planets geologi har hjälpt oss människor att utvecklas från grottmänniskor till att resa ut i rymden. Vår berggrund överraskar oss inte bara med vackra stenar och mineral att titta på eller värdefulla metaller och ädelstenar, den förser oss också med bland annat byggnadsmaterial, metaller och mineral som ingår i fler vardagliga föremål än du kan tänka dig.
Idag ska vi fokusera på några vanliga geologiska byggnadsmaterial och hur vi använder oss av materialet i Sverige och runtom i världen.
Byggnadsmaterial
Vår berggrund överraskar oss inte bara med vackra stenar och mineral att titta på eller värdefulla metaller och ädelstenar, den förser oss också med flera olika byggnadsmaterial och så kallade industrimineral.
De allra tidigaste människorna bosatte sig i grottor eller urgröpnader i berget och på vissa platser i världen har denna slags boendeform fortsatt. I till exempel Kappadokien i Turkiet bodde människor i hus, underjordiska rum och stora städer urgröpta i berget ända fram till modern tid (Fig. 1). Berggrunden består där av tuff, en vulkanisk bergart gjord av förstenad aska och andra vulkaniska utbrottsprodukter och som är relativt lätt att bearbeta (Fig. 2).
Ett av världens bästa byggnadsmaterial är lera. Kanske så många som en fjärdedel av Jordens befolkning idag bor i hus delvis gjorda av lera (Fig. 3 och 4). Lera är en vittrings- och erosionsprodukt av berggrunden, det vill säga, leran var en gång i tiden hård och fast berggrund. Under årmiljonernas lopp nöttes berggrunden ner till mindre och mindre partiklar av väder, vind och vatten tills den till slut omvandlades till lerpartiklar (Fig. 5).
Lera är med andra ord ett byggnadsmaterial som helt bildats från naturliga processer på vår planet. Andra byggnadsmaterial gjorda direkt av geologiska processer är bland annat gatstenar, fasadstenar, skifferplattor, grus, sand samt natursten såsom marmor och granit som används till bland annat köksbänkar. Det enda vi människor gör är att antingen krossa eller såga dessa material till dess tilltänkta storlek eller skydda dess yta med olika medel.
Till fönster använde man förr i tiden stora skivor av muskovit, ett ljust glimmermineral som är väldigt tunt, skivigt och halvgenomskinligt och som togs direkt från berggrunden (Fig. 6). Idag används muskovit till en hel rad andra saker i vår vardag medans fönster idag istället görs genom att smälta upp en blandning av bland annat sand och nermald kalksten, båda geologiska material.
Förutom fönster använder vi en hel del andra byggnadsmaterial som tillverkats av människan med hjälp av geologiskt material. Betong till exempel, betong anses vara det näst mest använda materialet i världen efter vatten. Betong består till 85% av sand, grus och vatten och till 15% av cement. Cement i sin tur görs via förbränning av nermald kalksten och används som bindemedel i betongen (Fig. 7). En annan produkt är asfalt. Asfalt görs av makadam och bitumen, det vill säga krossad sten av en specifik storlek som binds samman med en oljeprodukt.
Fig 7. Geologiskt material som ingår i cement respektive betong. För att tillverka betong måste man först tillverka cement. Bild gjord av Linda Sääv i Canva.com.
Och till sist måste vi nämna järn och stål. Stål är en legering, alltså en blandning, av grundämnena järn och kol. Inom smide kallas stål med låg kolhalt (< 0.4%) för järn. Just järnet är den viktigaste metallen för människans tekniska utveckling, något vi kommer prata mer om framöver. På 1600- och 1700-talet var svenskarna världskända för sin tillverkning av järn. Järntillverkningens historia syns överallt runtom i Bergslagen i form av nedlagda järngruvor och gamla masugnar (Fig. 8). På SSAB i Borlänge tillverkas 8.8 miljoner ton råstål om året. Råstål är namnet på stål som inte raffinerats än (renats) till dess tilltänkta stålsort. Råstålet raffineras sen till t.ex. järn genom att minska på dess kolhalt och andra metaller kan adderas för att till exempel göra slutprodukten mer hållbar och rostsäker.
Dessa byggnadsmaterial vi nämnt idag är några av de allra vanligaste vi människor använder oss av idag. På vissa av dem ser man tydligt att de består av geologiskt material, som till exempel gatstenar och skifferplattor. Men för de material vi människor tillverkat själva behövs det oftast en innehållsförteckning till för att veta att de består helt eller delvis av geologiskt material.
Hoppas detta första inlägg var intressant och att det har börjat få er att förstå hur viktig vår planets geologi faktiskt är för oss. Nästa vecka ska vi gå in mer i detalj på vilka geologiska material ett vanligt svenskt hus är byggt av. Ni kan redan nu börja fundera på det med hjälp av det ni lärt er idag!
Nedan följer en lista med källhänvisningar om ni vill läsa mer om något specifikt vi tog upp!
Tack för idag, vi ses nästa vecka!
//Linda Sääv, vice ordförande Tunabygdens geologiska förening
Vi har bestämt oss för att ställa in kvällens temakväll med kemiska laborationer på Soltorgsgymnasiet. Det är omständigheter kring väder och väglag som hindrar oss att genomföra det och vi månar också om medlemmars säkerhet.
Temakvällen kommer bli av någon gång under november så vi återkommer med ny dag och tid så håll utkik här och på våra sociala medier!
Hej och välkommen till Geologi för Alla. I vårt allra första inlägg i denna serie kände vi att det var viktigt att förklara för er vad geologi egentligen är och hur mycket det omfattar. Ordet geologi kommer från Grekiskan och betyder ’läran om Jorden’. Det vill säga, inom det väldigt breda ämnet geologi utforskar, undersöker och beskriver geologer bland annat hur Jorden är uppbyggd och hur den fungerar inifrån och ut, hur och när Jorden och dess bergarter, mineral, sediment och jordarter bildats samt vad som har skett på Jorden sen dess bildande.
Vi gjorde en video till detta inlägg för att ni ska få ett ansikte på mig, Linda, som är den som kommer hålla i denna serie. Videon kommer ge er en vidare förklaring på vad geologi är och vad ni kan förvänta er från denna nya serie.
Vi hoppas att ni ser fram emot vad vi har planerat och att ni vill följa oss i denna serie. Lämna gärna en kommentar om vad ni tycker så här långt och om ni har några önskemål om ämne ni vill att vi ska prata om så ska vi se till att ta upp det i ett framtida inlägg!
Vi hörs nästa vecka igen, till dess, ha det så bra!
//Linda, vice ordförande Tunabygdens geologiska förening
