Geologi i vår vardag

Välkommen till Geologi för alla och vår allra första delserie som kommer handla om geologi i vår vardag. Mer specifikt geologiskt material och hur detta material är anledningen till de moderna liv vi lever idag. Stenåldern, järnåldern, industrialismen och den tekniska utvecklingen, inget av detta hade varit möjligt utan geologiskt material. Vår planets geologi har hjälpt oss människor att utvecklas från grottmänniskor till att resa ut i rymden. Vår berggrund överraskar oss inte bara med vackra stenar och mineral att titta på eller värdefulla metaller och ädelstenar, den förser oss också med bland annat byggnadsmaterial, metaller och mineral som ingår i fler vardagliga föremål än du kan tänka dig.

Idag ska vi fokusera på några vanliga geologiska byggnadsmaterial och hur vi använder oss av materialet i Sverige och runtom i världen.

Byggnadsmaterial

Vår berggrund överraskar oss inte bara med vackra stenar och mineral att titta på eller värdefulla metaller och ädelstenar, den förser oss också med flera olika byggnadsmaterial och så kallade industrimineral.

De allra tidigaste människorna bosatte sig i grottor eller urgröpnader i berget och på vissa platser i världen har denna slags boendeform fortsatt. I till exempel Kappadokien i Turkiet bodde människor i hus, underjordiska rum och stora städer urgröpta i berget ända fram till modern tid (Fig. 1). Berggrunden består där av tuff, en vulkanisk bergart gjord av förstenad aska och andra vulkaniska utbrottsprodukter och som är relativt lätt att bearbeta (Fig. 2).

Fig 1. Uthuggna bostäder i Kappadokien, Turkiet. Foto: https://www.vagabond.se/europa/turkiet/magiska-kappadokien-i-turkiet

Fig 2. Närbild på tuff från Kalifornien, USA. Foto: https://geology.com/rocks/tuff.shtml

Ett av världens bästa byggnadsmaterial är lera. Kanske så många som en fjärdedel av Jordens befolkning idag bor i hus delvis gjorda av lera (Fig. 3 och 4). Lera är en vittrings- och erosionsprodukt av berggrunden, det vill säga, leran var en gång i tiden hård och fast berggrund. Under årmiljonernas lopp nöttes berggrunden ner till mindre och mindre partiklar av väder, vind och vatten tills den till slut omvandlades till lerpartiklar (Fig. 5).

Fig 3. Lerhus med halmtak i Ghana, Afrika. Foto: https://noordinarycats.wordpress.com/2012/12/16/en-annan-del-av-tamale/

Fig 5. Bildandet av lera. Hård berggrund bryts ner till mindre och mindre partiklar vilka transporteras långa sträckor. Slutdestinationen för lera är oftast på botten av sjöar och hav. Bild gjord av Linda Sääv i Canva.com.

Lera är med andra ord ett byggnadsmaterial som helt bildats från naturliga processer på vår planet. Andra byggnadsmaterial gjorda direkt av geologiska processer är bland annat gatstenar, fasadstenar, skifferplattor, grus, sand samt natursten såsom marmor och granit som används till bland annat köksbänkar. Det enda vi människor gör är att antingen krossa eller såga dessa material till dess tilltänkta storlek eller skydda dess yta med olika medel.

Till fönster använde man förr i tiden stora skivor av muskovit, ett ljust glimmermineral som är väldigt tunt, skivigt och halvgenomskinligt och som togs direkt från berggrunden (Fig. 6). Idag används muskovit till en hel rad andra saker i vår vardag medans fönster idag istället görs genom att smälta upp en blandning av bland annat sand och nermald kalksten, båda geologiska material.

Fig 6. En tunn skiva ljust glimmer (muskovit). Myntet ligger delvis
bakom mineralet. Foto: https://geology.com/minerals/muscovite.shtml

Förutom fönster använder vi en hel del andra byggnadsmaterial som tillverkats av människan med hjälp av geologiskt material. Betong till exempel, betong anses vara det näst mest använda materialet i världen efter vatten. Betong består till 85% av sand, grus och vatten och till 15% av cement. Cement i sin tur görs via förbränning av nermald kalksten och används som bindemedel i betongen (Fig. 7). En annan produkt är asfalt. Asfalt görs av makadam och bitumen, det vill säga krossad sten av en specifik storlek som binds samman med en oljeprodukt.

Fig 7. Geologiskt material som ingår i cement respektive betong. För att tillverka betong måste man först tillverka cement. Bild gjord av Linda Sääv i Canva.com.

Och till sist måste vi nämna järn och stål. Stål är en legering, alltså en blandning, av grundämnena järn och kol. Inom smide kallas stål med låg kolhalt (< 0.4%) för järn. Just järnet är den viktigaste metallen för människans tekniska utveckling, något vi kommer prata mer om framöver. På 1600- och 1700-talet var svenskarna världskända för sin tillverkning av järn. Järntillverkningens historia syns överallt runtom i Bergslagen i form av nedlagda järngruvor och gamla masugnar (Fig. 8). På SSAB i Borlänge tillverkas 8.8 miljoner ton råstål om året. Råstål är namnet på stål som inte raffinerats än (renats) till dess tilltänkta stålsort. Råstålet raffineras sen till t.ex. järn genom att minska på dess kolhalt och andra metaller kan adderas för att till exempel göra slutprodukten mer hållbar och rostsäker.

Fig 8. Masugnen i Ulfshyttan som byggdes på 1600-talet och var i bruk ända till 1939. Foto: https://www.visitdalarna.se/gora/sevardheter/silverringen-ulfshyttan

Dessa byggnadsmaterial vi nämnt idag är några av de allra vanligaste vi människor använder oss av idag. På vissa av dem ser man tydligt att de består av geologiskt material, som till exempel gatstenar och skifferplattor. Men för de material vi människor tillverkat själva behövs det oftast en innehållsförteckning till för att veta att de består helt eller delvis av geologiskt material.

Hoppas detta första inlägg var intressant och att det har börjat få er att förstå hur viktig vår planets geologi faktiskt är för oss. Nästa vecka ska vi gå in mer i detalj på vilka geologiska material ett vanligt svenskt hus är byggt av. Ni kan redan nu börja fundera på det med hjälp av det ni lärt er idag!

Nedan följer en lista med källhänvisningar om ni vill läsa mer om något specifikt vi tog upp!

Tack för idag, vi ses nästa vecka!

//Linda Sääv, vice ordförande Tunabygdens geologiska förening